Summan av det 32åriga livet
Imorrn, 17 juni 2010, blir jag ett år visare, gråare och rynkigare.. Så nu sitter jag på jobb ( som vanligt) och funderar på vad som skett året som gick.. Men det krävs ju att man faktiskt minns vad som skett..
Men jo, det började med en sommar som för mig blev tvära kast. En helg spenderades i Borstahusen, en annan i Umeå och en tredje i Hultsfred för att se METALLICA!! Eftersom jag spenderade en vecka i Grekland blev det bara två veckors ledigt under sommaren. Så vips var sommaren över och augusti med hockeysäsong här. Därmed tillbaks i vardagen bestående av matcher, jobb och väldigt lite sömn. I september körde min nya hockeyblogg igång, en blogg jag ärligt inte gav en chans. Mest för att mitt intresse inte fanns där och på alla krav jag hade från både mig sj och andra blev för mkt.
I september började jag även satsa på min träning och ser att jag i min blogg skrivit " hoppas det inte blir fler bakslag nu" Med det menat så hade jag ju svininfluensan i augusti som dämpade min träning. Men visst kom bakslagen. I oktober vaknade jag med träningsvärk/nackspärr.. Trodde jag.. Och läser man novemberbloggen, tja då säger den att jag tränar för fullt ( 5 pass i veckan gått ner 5kg) men att nacken smärtar o jag är orolig över att jag fått en inflammation (I wish)..
I November vet jag bättre. Ett diskbråck C8 är det som stör min nacke. Sjukskrivning ( med allt de innebär, starka tabletter, doktorer som jävlas, grymma smärtor) får mig att tappa lusten totalt. Istället för viktnedgång blir det viktuppgång, istället för hårdträning, soff läge osv. Och jag ser ut som grannen i Beck. Dock har jag tur och diskbråcket läker ut i februari men med restrektioner om träning till juni..
Våren har försvunnit i rasande takt och visst har jag inte kunnat hålla mig från träning. Men jag har skött mig nästan exemplariskt. Men så i maj köpte jag en cykel och skulle gå ner med denna i källaren o halkar och flyger nerför trapporna. Nacken säger AJ! Men det har gått bra och igår cyklade jag fram o tillbaka till jobbet!!
Kärleken är fortsatt osynlig, suck. Att de inte fattar vilket kap jag e trots en bilring eller två=)
Men för andra går det bättre och det glädjer mig. NU fyller jag som sagt år imorrn.. Dagen firas med besök hos frissan sen bio med kompis på kvällen. På lördag firas det med vänner då jag ställer till med fest!
( vem vågar satsa en peng på att Niklas INTE kommer gratta sin tvillingsyster??)
Men jo, det började med en sommar som för mig blev tvära kast. En helg spenderades i Borstahusen, en annan i Umeå och en tredje i Hultsfred för att se METALLICA!! Eftersom jag spenderade en vecka i Grekland blev det bara två veckors ledigt under sommaren. Så vips var sommaren över och augusti med hockeysäsong här. Därmed tillbaks i vardagen bestående av matcher, jobb och väldigt lite sömn. I september körde min nya hockeyblogg igång, en blogg jag ärligt inte gav en chans. Mest för att mitt intresse inte fanns där och på alla krav jag hade från både mig sj och andra blev för mkt.
I september började jag även satsa på min träning och ser att jag i min blogg skrivit " hoppas det inte blir fler bakslag nu" Med det menat så hade jag ju svininfluensan i augusti som dämpade min träning. Men visst kom bakslagen. I oktober vaknade jag med träningsvärk/nackspärr.. Trodde jag.. Och läser man novemberbloggen, tja då säger den att jag tränar för fullt ( 5 pass i veckan gått ner 5kg) men att nacken smärtar o jag är orolig över att jag fått en inflammation (I wish)..
I November vet jag bättre. Ett diskbråck C8 är det som stör min nacke. Sjukskrivning ( med allt de innebär, starka tabletter, doktorer som jävlas, grymma smärtor) får mig att tappa lusten totalt. Istället för viktnedgång blir det viktuppgång, istället för hårdträning, soff läge osv. Och jag ser ut som grannen i Beck. Dock har jag tur och diskbråcket läker ut i februari men med restrektioner om träning till juni..
Våren har försvunnit i rasande takt och visst har jag inte kunnat hålla mig från träning. Men jag har skött mig nästan exemplariskt. Men så i maj köpte jag en cykel och skulle gå ner med denna i källaren o halkar och flyger nerför trapporna. Nacken säger AJ! Men det har gått bra och igår cyklade jag fram o tillbaka till jobbet!!
Kärleken är fortsatt osynlig, suck. Att de inte fattar vilket kap jag e trots en bilring eller två=)
Men för andra går det bättre och det glädjer mig. NU fyller jag som sagt år imorrn.. Dagen firas med besök hos frissan sen bio med kompis på kvällen. På lördag firas det med vänner då jag ställer till med fest!
( vem vågar satsa en peng på att Niklas INTE kommer gratta sin tvillingsyster??)
Kommentarer
Trackback
